Är det för sent att sätta potatisen?

Vallgraven är äntligen borta runt huset och därmed även lite av de stora jordhögarna. Jag har faktiskt till och med lyckats se pytte-lite gräsmatta på västra sidan om huset! Men annars är det långt kvar till någon form av trivselträdgård. En mycket observant femåring konstaterade efter ett besök hos oss idag att vi kommer att få väldigt mycket potatis i år. Jag förstår henne fullt ut. Inte nog med att det faktiskt ser ut som en potatisåker så luktar det även gödsel av jorden som grävs upp! Hur kan det göra det? Vidrigt är vad det är. Men när det ändå redan ser ut som ett potatisland så funderar jag på om det är för sent att slå ner några potatisar? Kan bli gott framöver hösten och ta upp till några kok.

Gräs!!!

Potatisåker to be?

Grunden är nu helt klar och det ligger redan reglar över stora utbyggnaden.  Imorgon ska det börja spikas väggar. Helt sjuuukt spännande! Byggarna är väldigt effektiva och deras tidiga ankomst på morgonen fungerar fortfarande som en bra väckarklocka både för barnen i familjen och de stora. Barnen för att de vill springa runt i alla fönster och titta, föräldrarna för att de inte vill bli betittade utan kläder i alla fönstren.

Lillen tittar drömskt på en av grävarna

Grunden inplastad och klar

Förberett för framtida eldragningar

Byggherre samlar glasbitar

Idag fick jag veta att det kryllar av stelkrampsbakterier i jord. Och med tanke på hur vår jord stinker så kryllar det nog lite extra här. Så mitt nya projekt är därför att samla in alla glasbitar, vassa stenar och vassa trasiga tegelpannor som tidigare använts som fyllnadsmassa och nu ligger som finfina "kom och skär dig på mig så får du stelkramp":s prydnader ovanpå vår gräsmatta. Det är ett evighetsprojekt. Undrar om jag kan få bidrag från Sollentuna kommun för att anställa en sommarjobbande ungdom för uppdraget? 

/Emma